Borde det inte vara självklart?

Men det här är ju fullständigt barockt! En sexåring som får ett hugg av en kniv i nacken och det ses som en "liten incident". Och tydligen får han räkna med att bli mobbad om han har rosa kläder på sig? Varför ska inte pojkar kunna ha rosa om de nu gillar den färgen? Vad är det för värderingar den här förskolan står för? Det var ju inte länge sedan det stormade om uppdelning i kill- och tjejkläder (se t.ex. Onekligen), men det har de tydligen missat helt (utöver allt om genderarbete). Till berörd personal kan jag rekommendera SOU 2006:75. Orkar man inte läsa hela kan man satsa på kapitel fyra och fem. Eller så kan man läsa Dagens Nyheters artikelserie Rosa eller blått? (Den första artikeln i den uppmärksammade artikelserien Spelar roll från 2001 finns länkad men de övriga går också att hitta via sökfunktionen).

Sidospår: DN, ni borde ange publiceringsdatum i alla artiklar och göra artikelseriers namn klickbart så man lätt hittar alla artiklar som hör till.

Lite oseriöst?

På första sidan skriver SvD om EU:s nya ordförande och förslag till utrikesminister:
"Ny toppduo. Belgiens premiärminister ny ordförande i EU. Och brittisk baronessa blev otippat utrikesminister."

Att hon är EU-kommissionär för handelsfrågor är tydligen mindre viktigt i sammanhanget...

SvD:s artikel och DN:s.

Intressant om könsroller

Jag förnekar inte att det finns biologiska skillnader mellan män och kvinnor, men jag tror att mycket av det vi beskriver som typiskt manligt/kvinnligt är socialt konstruerat.

För mindre än en vecka sedan kom jag och en vän in på det här med hur man förhåller sig till barn. Det första folk brukar fråga när ett barn har fötts är om det blev en pojke eller en flicka. Det tror jag beror på att vi behöver veta det för att veta hur vi ska förhålla oss till barnet i fråga, dvs vi gör skillnad på flickor och pojkar.

Därför var det jätteintressant att läsa i SvD om reaktionerna på att ett par föräldrar valt att hålla ett barns kön hemligt för omvärlden. Det är tydligen otroligt provocerande för väldigt många och har väckt reaktioner även utanför Sveriges gränser. Det tycker jag tyder på att vi har en bit kvar innan man blir bemött som individ i första hand och inte som representant för sitt kön/genus.

Aspekter av manligt/kvinnligt

När jag skulle köpa TV för ett antal år sedan fick jag jätteproblem. Det var nästan skrattretande om det inte varit så irriterande. När jag kom ensam till OnOff och Elgiganten blev jag ignorerad av säljarna. De hade inte tid att svara på mina frågor när jag väl fick tag i någon. När jag kom med min pojkvän vände de sig uteslutande till honom fast han upprepade gånger sa att "Det är HON som ska köpa". Det är inte så affärsmässigt klokt att bemöta potentiella kunder på det sättet. Det slutade med att jag köpte en TV på ett mindre ställe. Sannolikheten för att jag återkommer som kund hos OnOff eller Elgiganten är synnerligen liten...

Här är ett gäng länkar till artiklar om kvinnligt/manligt (en del av rubrikerna är lite smala i förhållande till artikelns innehåll):

Modiga män visar vägen till jämställdhet
Förskolan förstärker könsrollerna
Få pappor vill ha vårdnadsbidrag

Jämlikare styrelser när kvinnor väljer
Sjukare med manlig chef
Så ska fler kvinnor bli chefer

Kvinnor och män

Som sagt, börjar man lägga märke till något dyker det upp över allt...

UNT ska "göra en mindre könsstereotyp tidning och webb".

Chef skriver om mobbning och manlig/kvinnlig chef. (Finns det verkligen inte bättre ord än "manlig" och "kvinnlig"? Det går ju att dela upp det på engelska med masculine/feminine och male/female. Jag vill helst inte använda omskrivningar av typen "en chef som är man/kvinna". ) Kommer också ihåg en krönika från tidigare i år.

Jusektidningen skriver om löneförmåner och "livspusslet". (Uppdaterat: Jusektidningen har inget bra upplägg på sin webbplats. Artiklarna byter adress när de inte längre ligger på första sidan.)

Ständigt aktuellt?

Det är lite lustigt det där hur något man inte tänkt på på länge plötsligt dyker upp från flera håll.

Under arbetspsykologikursen pratade vi bland annat om The Cocktail Party Phenomenon. Det innebär att man bara "hör" den man pratar med i ett surrigt rum tills någon annan nämner ens namn eller något annat ord med starkt betydelse för en. Då reagerar man. Vi har någon slags bakgrundsbevakning på hela tiden. Jag tror något mosvarande händer när man skummar igenom tidningar etc på nätet.

A hade ju hittat en massa frågor om jämställdhet som han visade på planeringsmötet härom dagen. Idag fick jag syn på en artikelserie i DN som handlade om det. Den har gått några dagar, men jag hade missat den. Det var nog A:s frågor som aktualiserade jämställdhet och fick mig att lägga märke till den.

De hade också länkat till en artikelserie från 2001 som jag kommer ihåg att jag tyckte var intressant. Tror faktiskt jag har kvar artiklarna. Vi hade en del diskussioner om dem på jobbet.

Seminarium, planering och lite självrannsakan

Idag hade vi vad som på schemat hette seminarium men som i praktiken var en blandning av seminarium och föreläsning. Det var i projektledningskursen och handlade om riskanalys. Det var bra. Som vanligt var klassen ganska tyst, men lite diskussion blev det i alla fall.

Efter lunch träffades vi i partnerföretagsgruppen för gemensamma förberedelser inför morgondagens besök hos Strålfors. A hade hittat en massa frågor om jämställdhet i projekt. Så har jag inte tänkt på det förut, att man skulle ha med det som en parameter i projektplaneringen. Men det är klart, jämställdhetsplaner som bara är pappersprodukter är det ju inte mycket vits med.

Stannade kvar en stund till i skolan och jobbade på inlämningsuppgiften till Internet och webbtjänster. Förstår inte riktigt varför det tar sån tid. Eller jo, det beror väl på att jag har svårt att bestämma mig för att "nu är det bra nog" så länge det finns tid kvar och jag inte har så mycket annat att göra. När man jobbar är det sällan fallet så därför hade jag glömt av det lite när jag började plugga igen. Egentligen vill jag ju göra klart och sen vara ledig så det blir till att fortsätta träna på "bra nog". Kanske har fått kläm på det till nästa termin?