Tar det aldrig slut?

Usch, en så jobbig dag!

Grupparbete 08-10 och 16-17 + lite eget tillfixningsarbete här hemma, men ändå är det inte klart. Det ska in på torsdag och presenteras på fredag så vi ska klämma in presentationsförberedelser också (mycket oklart var).

Mellan 10 och 12 var det T5-snack, som tyvärr inte gav så mycket. Jag tror i alla fall att jag ska satsa på att vara kvar i Ljungby i första hand. Det svåra med praktiken är hur man ska tänka. Jag har ju redan provat på mycket av det vi får som förslag eftersom jag har rätt mycket arbetslivserfarenhet som relaterar till det vi läser. Frågan är då om jag ska bygga vidare på något jag redan gjort och vet att jag trivs med, eller om jag ska ta chansen att prova på något helt nytt för att vidga vyerna ytterligare?

Efter lunch följde marknadsföringsföreläsning 13-16. Den första jag varit med på. Tydligen var mycket av dagens föreläsning samtidigt repetition av vad som togs upp förra gången och det var ju bra för mig. Jag tycker inte alls om att ha missat så mycket. Varför jag gillar föreläsningar är för att de är så arbetsbesparande. Allt som man lär sig där slipper man lära sig själv hemma. Effektivt tidsutnyttjande om föreläsaren är någorlunda vettig.

Nu borde jag läsa marknadsföring som förberedelse inför mötet med Strålfors angående partnerföretagsuppgiften i Affärsutvecklingskursen (det blev klart i eftermiddags att vi kan komma imorgon em), men nu är jag för trött i huvudet. Vågar man hoppas att en tidig kväll kan ge lite lästid imorgon innan föreläsningen 08:30? Uppgiften ska delredovisas på tisdag och då ska egentligen hela nulägesanalysen vara klar, men det kommer vi inte att hinna. Jag kan inte plugga hela den här helgen också fast det är tenta nästa fredag. Tror helt enkelt inte jag har så mycket reserver kvar nu.

Det är väldigt frustrerande att inte vara klar med dagens arbete trots att man varit i skolan 8-17. Särskilt när man tänker på hur lite vi hade att göra i början av båda terminerna förra året. Det är inte rimligt att ha så stor skillnad i arbetsbelastning mellan år ett och år två på en utbildning. Viss skillnad är väl naturligt, men inte så markant som detta. Jag har sett fram emot vårterminen för jag har tänkt att den inte kan vara lika illa, men idag sa vår studiesamordnare Jonas att den inte är bättre. Luften gick ur mig lite då, kände jag.

Det ryktas förresten att vi ska få tillbaka verksamhetsutvecklingstentorna imorgon. Om det stämmer är det den snabbaste rättning vi har varit med om.

Högst individuella minnesbilder från början av år ett

1. Det tog eeevigheter (i normal tideräkning kanske en eller två veckor?) innan vi äntligen fick börja lära oss något. Det skulle lekas och lekas och lekas och sen informeras lite på det. Supertorsdagen framfördes delvis på mycket knackig engelska och gav inte särskilt mycket substantiellt. När det äntligen var dags för kursstart var det väldigt lågt tempo. Jag var så oerhört motiverad när jag kom hit att det var jobbigt att vänta, jag ville komma igång OMEDELBART.

2. Det var mycket prat (läs: närmast tjat) om hur förvirrade vi kände oss. Alltså från lärare och personal som gång på gång hävdade att vi studenter var förvirrade. Jag kände inte igen mig i den beskrivningen även om jag fortfarande inte har en självklar entydig och lättförståelig definition av informationslogistik (men det har inte de lärde heller, de använder sig av olika). Mina förutsättningar skiljer sig ju också rätt mycket från de flesta av kursarnas eftersom jag pluggat på denna nivå tidigare och dessutom jobbat med en hel del av det vi nu lär oss.

3. Jag var ohyggligt ensam. Det är inte helt enkelt att hitta sin plats i en grupp när man är så mycket äldre än alla andra. Att jag var vansinnigt trött under introduktionsdagarna försvårade naturligtvis det hela ytterligare. Dessutom 'ska' man i min ålder ha familj om man ska passa in i en småstad som Ljungby.

Men om nu allt var så eländigt, varför stannade jag kvar?

För att jag var (och är) fullständigt förvissad om att det är här jag ska vara. Om någon hade specialkonstruerat en utbildning för mig hade den kanske inte sett ut exakt som informationslogistikprogrammet, men det hade varit nära.

Socialt kom en vändning när jag skaffade Facebook. Sociala medier är verkligen sociala. Efter det var det flera som började säga 'hej' i skolan utan att jag hälsat först. Ännu gladare blev jag den vecka när Ljuvlige och Vackra, oberoende av varandra, kom och frågade om vi skulle plugga tillsammans.

Har allt varit fågelsång och fröjd sedan dess?

Nej, verkligen inte. Men det är ändå värt besväret. Det är en sån otrolig förmån att få chansen att bredda och fördjupa sina kunskaper i något som man brinner för.

Helg i Göteborg

Så var jag hemma igen efter en fullspäckad helg i Göteborg. Började med lunch i Nordstan och gick sen i diverse affärer i några timmar tills min syster kom hem från jobbet. Vaaarmt, men kul med lite storstad som omväxling från Ljungby... Det blev kvällspicknick i en park i flera timmar. Det var helt enkelt för varmt för att vara inne.

På lördagen möttes födelsedagsfirarna vid domkyrkan för att först ute lyssna på trumpetmusik från tornet och sedan inne på Kievs kammarkör (duktiga, men för långt program i värmen). Efter lunch gick vi till Röhsska museet och sedan åts det glass. På kvällen blev det ännu en picknick, denna gång i Botaniska trädgården. Några drog iväg på kvällsdopp i havet. Själv kollade jag på film.

Idag åt vi lunch på trädgårdsföreningen mitt i stan och blev kvar till eftermiddagsfikat. Sen var det dags för mig att utnyttja min första-klass-till-halva-priset-biljett till Värnamo. Vid Gnosjö började det regna. Som tur var regnade det bara lite när jag gick till bussen för vidare transport till Ljungby, men strax efter att jag satt mig blev det skyfall. Regn är något man snabbt får vänja sig vid när man bor i Ljungby...

På utflykt i den vanliga verkligheten

Tanken var att jag skulle göra färdigt inlämningsuppgiften till kursen Internet & webbtjänster idag, men det blev en härlig solfylld eftermiddag på stan. I Göteborg. Såå skönt att lämna Ljungby för några dagar.

Fick besöka inte mindre än två stora bokhandlar. Lyckades begränsa mig till att bara köpa två böcker fast det var halva rea-priset.

Långfikade med trivsamt sällskap. Vi hade ett givande samtal om utbildningskvalitet, marknadsföring via sociala medier och hur olika vi människor fungerar.