Idag har vi haft IT-juridik hela dagen. Roligt! Jag gillar juridik och har sett fram emot att få lära mig mer om PUL och upphovsrätt. Naturligtvis blir det mest översiktligt eftersom det är en så liten del av en liten kurs, men kul ändå. Kurslitteraturen skulle tydligen ha ett rätt bra avsnitt relaterat till bloggar och det blir intressant att läsa.
Väl hemma såg jag hos Mymlan att internetkunskap.se just idag - mycket vältajmat - publicerat den här filmen:
Ett utmärkt komplement till föreläsningen eftersom den tar upp delvis andra exempel och dessutom Creative Commons-licenser (som verkar vara mycket mer flexibla än vad jag insett tidigare).
Håll gärna lite koll på internetkunskap.se - fler filmer som relaterar till sådant vi läser är på gång :)
Visar inlägg med etikett Mymlan. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Mymlan. Visa alla inlägg
onsdag 24 februari 2010
måndag 8 februari 2010
Tågrelaterat på Twitter
Förlåt, det börjar verka som att jag för en kampanj mot SJ. Det gör jag inte. Egentligen gillar jag tåg. När de fungerar, vilket tycks bli ovanligare.
Nåväl, idag har jag läst två blogginlägg till (utöver Emanuels som tog upp #sjtag härom veckan) som tar upp twittrande om tåg:
Mymlan berättar om sin egen resa som skiljer sig lite från #541 i torsdags.
Kyrkoordnaren (som jag alltid vill läsa kyrk-oordnaren istf kyrko-ordnaren, men det är ett sidospår (tåghumor)) tar upp flödet @forsenad. Kolla gärna in http://forsenad.nu/.
Och nu kom jag på igen att jag fortfarande inte har skaffat Twitter...
Nåväl, idag har jag läst två blogginlägg till (utöver Emanuels som tog upp #sjtag härom veckan) som tar upp twittrande om tåg:
Mymlan berättar om sin egen resa som skiljer sig lite från #541 i torsdags.
Kyrkoordnaren (som jag alltid vill läsa kyrk-oordnaren istf kyrko-ordnaren, men det är ett sidospår (tåghumor)) tar upp flödet @forsenad. Kolla gärna in http://forsenad.nu/.
Och nu kom jag på igen att jag fortfarande inte har skaffat Twitter...
måndag 1 februari 2010
Nu kanske det kan hända något, SJ?
Hittade nyss hos två av de bloggar jag läser varsitt inlägg om SJ och deras ...eh... väl kund-O-anpassade system
Lotten om problem med kvarglömt bagage
Mymlan om problem med ombokning av biljetter
Eftersom dessa bloggar har liiite större mediagenomslag än vad min egen har kanske det äntligen kan börja hända saker?
Kanske SJ kunde använda sig av lite omvärldsspaning och samla idéer? Det finns nämligen de som lyckas väl.
Tidigare inlägg relaterade till SJ (eller klicka på SJ-etiketten nedan)
Lotten om problem med kvarglömt bagage
Mymlan om problem med ombokning av biljetter
Eftersom dessa bloggar har liiite större mediagenomslag än vad min egen har kanske det äntligen kan börja hända saker?
Kanske SJ kunde använda sig av lite omvärldsspaning och samla idéer? Det finns nämligen de som lyckas väl.
Tidigare inlägg relaterade till SJ (eller klicka på SJ-etiketten nedan)
onsdag 2 december 2009
Bejaka det goda i livet
Beröm och positiva omdömen. Mymlan bloggar idag om värdet av säga något vänligt eller uppmuntrande. Martin Ezpeleta hakar på och berättar om hur dålig han är på detta. Det är inte jag.
Det här gör jag ofta. Faktiskt så ofta att somliga inte tror jag menar allvar. Så ovana är vi tydligen vid positiva kommentarer. Själv blev jag länge tokgenerad av positiva omdömen. Nu kan jag uppriktigt säga "Tack, vad glad jag blir" (eller liknande) och inte bara stå där stum av chock och undra om jag är utsatt för något absurt skämt.
Jag tror det här är jätteviktigt. Att se och bekräfta dem vi har omkring oss. Att bejaka det goda i livet - alla härliga människor. Vi behöver varandra. Vi berikar varandra.
Det här gör jag ofta. Faktiskt så ofta att somliga inte tror jag menar allvar. Så ovana är vi tydligen vid positiva kommentarer. Själv blev jag länge tokgenerad av positiva omdömen. Nu kan jag uppriktigt säga "Tack, vad glad jag blir" (eller liknande) och inte bara stå där stum av chock och undra om jag är utsatt för något absurt skämt.
Jag tror det här är jätteviktigt. Att se och bekräfta dem vi har omkring oss. Att bejaka det goda i livet - alla härliga människor. Vi behöver varandra. Vi berikar varandra.
fredag 26 juni 2009
Michael Jackson
I morse höll jag på att komma försent till jobbet. Jag fastnade i allt som fanns att läsa med anledning av Michael Jacksons död. Mymlan kommenterade snabbt.
Nu när nästan alla artister både sjunger och dansar (och en musikvideo är vardagsmat) är det svårt att förstå hur nyskapande han faktiskt var. Här ses moonwalk för första gången:
(Uppdaterat: jag hittade ett klipp med bättre kvalitet)
Thriller går tyvärr inte att bädda in.
Onekligen en mycket begåvad man, men jag är tveksam till om han var särskilt lycklig.
Nu när nästan alla artister både sjunger och dansar (och en musikvideo är vardagsmat) är det svårt att förstå hur nyskapande han faktiskt var. Här ses moonwalk för första gången:
(Uppdaterat: jag hittade ett klipp med bättre kvalitet)
Thriller går tyvärr inte att bädda in.
Onekligen en mycket begåvad man, men jag är tveksam till om han var särskilt lycklig.
lördag 9 maj 2009
Kritisk krönika
Hos Mymlan hittade jag en länk till krönikan Fejsarens nya kläder som handlar om mikrobloggar.
Jag citerar: "sammantaget uppmärksammar det ett par sorgliga tendenser. Att så många ännu i vuxen ålder skriker efter att bli sedda och få sin existens bekräftad."
När jag läser krönikan får jag känslan att krönikören tycker att det är något fel på dessa som "ännu i vuxen ålder" söker bekräftelse. Det tycker inte jag. Bekräftelse och gemenskap är ett grundläggande behov. Det sorgliga är att så många inte får det tillgodosett. Att vi blivit så rädda för att närma oss varandra på riktigt.
"Att så många tycks leva i villfarelsen att det egna livet är så märkvärdigt att allsköns folk brinner av nyfikenhet att få veta".
För det första tycker jag att livet ÄR märkvärdigt. För det andra undrar jag vad det är för elitism detta uttrycker. Vad är det för kriterium man ska uppfylla för att det ska vara ok att berätta om sitt liv? Man måste väl inte brinna av nyfikenhet för att tycka att andras livsberättelser är intressanta? Dessutom är det väl med mikrobloggarna som allt annat som publiceras, man väljer själv vilka man vill följa/läsa.
Jag citerar: "sammantaget uppmärksammar det ett par sorgliga tendenser. Att så många ännu i vuxen ålder skriker efter att bli sedda och få sin existens bekräftad."
När jag läser krönikan får jag känslan att krönikören tycker att det är något fel på dessa som "ännu i vuxen ålder" söker bekräftelse. Det tycker inte jag. Bekräftelse och gemenskap är ett grundläggande behov. Det sorgliga är att så många inte får det tillgodosett. Att vi blivit så rädda för att närma oss varandra på riktigt.
"Att så många tycks leva i villfarelsen att det egna livet är så märkvärdigt att allsköns folk brinner av nyfikenhet att få veta".
För det första tycker jag att livet ÄR märkvärdigt. För det andra undrar jag vad det är för elitism detta uttrycker. Vad är det för kriterium man ska uppfylla för att det ska vara ok att berätta om sitt liv? Man måste väl inte brinna av nyfikenhet för att tycka att andras livsberättelser är intressanta? Dessutom är det väl med mikrobloggarna som allt annat som publiceras, man väljer själv vilka man vill följa/läsa.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
