Föråldrade uttryck

Som ett brev på posten - (komma) säkert och oundvikligt*

Gå som tåget - Gå enligt plan**
En period av mitt liv pendlade jag mellan Uppsala och Stockholm och fick då lära mig att när det gäller statistik om punktlighet räknas inte de inställda tågen in (fantastiskt kundfokus Trafikverket/SJ!) Folk brukar inte tro mig när jag berättar det, men så är det. Jag tycker de borde räkna hur många av passagerarna som kommer fram i tid. När jag pendlade var det vanligt att de ställde in tåg i rusningstrafik. Det borde framgå av statistiken hur hårt ett inställt/försenat tåg drabbar resenärerna.



Källor till förklaringarna av de idiomatiska uttrycken:
* NE:s ordbok
** http://sv.wikipedia.org/wiki/Lista_%C3%B6ver_svenska_idiomatiska_uttryck#G

Blandad kompott

Idag skickade vår utbildningskoordinator Jonas ut mail om att vi får ytterligare några dagar på oss att färdigställa CV och personligt brev inför T5-ansökningarna. Det var sagt att de skulle in på fredag, men nu är det senast den 25:e som gäller istället.

I samband med detta kan det kanske passa med lite karriärtips? Snabbläste "De 15 hetaste karriärtipsen i världen" förra veckan. Den kan hämtas på http://www.jobbtips.se/ av Kristian Borglund. Det starkaste intrycket gjorde formuleringen "grundkänslan kärlek – en enligt mig och en växande skara karriärexperter i världen en mycket starkare kraft än rädsla" (Borgström, 2010, s. 28) som fick mig att brista ut i skratt. Mycket komiskt. Då syftar jag inte på att det är ett "en" för mycket utan att karriärcoacherna först nu börjar förstå vad människor vetat i många sekler, t.ex. står det i Bibeln om att kärlek fördriver rädslan (1 Johannesbrevet 4:18). Nu menar jag inte att göra mig lustig över guiden som sådan; jag ska läsa igenom den ordentligt när jag får tid. En smart sak som författaren gjorde var att lotta ut bio-checkar bland dem som före ett visst datum registrerade korrekturfel som de hittat i dokumentet. På så sätt hjälpte 25 personer till och hittade mer än 100 korrekturfel. (Hur många jag hittat/missat i denna bloggpost törs jag inte ens tänka på, men det är fler än vanligt.)

På tal om språk i skrift: jag stör mig oerhört när det står "dem" istället för "de". Vill man skriva lite mer talspråksaktigt är det väl bättre att använda "dom"? Det stör inte alls lika mycket. Tycker jag, får jag väl tillägga. K tycker istället att "dom" är jättefult.

Det är otroligt svårt att förstå att jag så sent som i förrgår befann mig på annan ort. Det känns som jag i det närmaste bott på skolan i flera veckor. Visar hur bedräglig känslan kan vara. Imorgon är det redovisning av affärsplanen. Jag har inte orkat gå igenom det jag ska säga. Får gå upp tidigare och öva istället...

Jag längtar efter att få sova utan att ha ställt väckarklockan på ringning.

o - så värt

En kul sak med svenska är hur lätt det är att bilda nya begripliga ord, t.ex. genom att förse ett befintligt ord med prefixet o. Ovärt har jag hört flera gånger på sistone. Själv har jag lite svårt att använda det för jag kopplar det av någon anledning till ovärdigt, men idag passar ordet utmärkt för att beskriva min lunch. Köpt fryst färdigmat (o, vilket bra ord) som kostade 24 kr - klart ovärt!

De och dem för osäkra

Förvirringen om när man ska använda 'de' respektive 'dem' tycks breda ut sig allt mer. Språkrådets frågelåda ger ett utmärkt tips för den som tycker det är knepigt att avgöra - prova med 'vi' (välj då 'de') och 'oss' (välj 'dem'). Går inte detta är det oftast rätt att välja 'de'.

Tyvärr går det inte att länka till hela svaret, men skriv 'de dem' (med mellanslag) i sökrutan här så kan du klicka dig vidare till svaret. Eller gör ännu hellre en sökning på endast 'de' så får du fram en lista med fler intressanta frågor.

Startsidan ger språkrelaterade nyheter, veckans språkråd med mera. Mycket att hämta för den språkintresserade.

Hälsosatsning på engelska

I DN har de idag en artikel om de ekonomiska effekterna av stegtävlingar. Det får mig att tänka på den inlämningsuppgift i affärsengelskan som jag tyckte var roligast förra året, Assignment 2: Memo report.

Bakgrunden var att företaget pga ökade kostnader för ohälsa gjort en hälsosatsning med en stor belöning till dem som fullgjorde Stockholm maraton. Nu skulle vi skriva en rapport om huruvida det var ett lyckat grepp eller ej och om satsningen borde göras permanent.

Jag vet inte riktigt varför, men det här tog tag i min fantasi. Jag såg företaget och de anställda framför mig. Satsningen fick namnet Health In The Long Run. En av de anställda (en ganska rundlagd man, 50+ med ett ansikte högrött av ilska) var så upprörd över det, som han tyckte, elitistiska inslaget att han kallade det Hitler-programmet (på grund av initialerna). Det kunde jag naturligtvis inte ta med i rapporten, men så här blev den:

Following the instructions of the CEO I have examined the effects of the Health In The Long Run Programme to assess whether it should be a permanent part of the company’s health scheme.

Only two employees (2.7%) signed up for the programme. One left the company three weeks before [the] Stockholm Marathon and was therefore no longer eligible for the programme. The other was unable to complete the race.

According to our Controller, the programme has had no effect on health care costs. In fact, the costs have kept increasing at the same rate as before. On the other hand, the total costs of the programme itself amount to 5,000 SEK for two entry fees and a return ticket to Stockholm.

When the programme was announced the HR Manager was flooded with reactions on an unprecedented scale; 66 individuals (88.0% of all employees) contacted her regarding this matter. While very positive to a health improving initiative, all of them were critical to this particular programme. The most common reasons given were that this type of programme had nothing to do with improving general health and that the programme was elitist. Instead, 59 suggested a wide range of other types of programmes for the future, including dietary advice and an in-house trainer. The most popular idea, put forward by 55 individuals (73.3% of all employees) as a cost-effective initiative that everybody could participate in, was some sort of walking competition where the employees would get pedometers from the company. One even provided an elaborate handicap system to even out differences in weight and age.

The Health In The Long Run Programme has not had the desired effects on the health of the employees or the company’s health care costs. In addition, it has stirred up a lot of negative emotions among the staff. For these reasons I cannot recommend this as a permanent arrangement. However, there is clearly an enormous interest among the employees in some sort of health improving programme. In my opinion the suggested alternative programmes should be evaluated to see if one or more of them can be implemented next year.

Just nu stör jag mig på "dem"

Läser en kandidatuppsats om intranät. Hur kan man på den nivån gång på gång skriva "dem" i stället för "de"? Någon borde väl kunnat fånga upp det innan uppsatsen publicerades på nätet?

En annan sak man borde slippa i uppsatser på C- och D-nivå är särskrivningar. Det drar ner intrycket alldeles enormt att man särskriver. Jag tycker det stör även i personliga bloggar, men i uppsatstexter (som arbetas igenom så många gånger och även granskas av andra) ska det helt enkelt inte förekomma.

- - -

Läser en kandidat uppsats om intra nät. Hur kan man på den nivån gång på gång skriva "dem" i stället för "de"? Någon borde väl kunnat fånga upp det innan uppsatsen publicerades på nätet?

En annan sak man borde slippa i uppsatser på C och D nivå är sär skrivningar. Det drar ner in trycket alldeles enormt att man sär skriver. Jag tycker det stör även i personliga bloggar, men i uppsats texter (som arbetas igenom så många gånger och även granskas av andra) ska det helt enkelt inte före komma.