Beröm och positiva omdömen. Mymlan bloggar idag om värdet av säga något vänligt eller uppmuntrande. Martin Ezpeleta hakar på och berättar om hur dålig han är på detta. Det är inte jag.
Det här gör jag ofta. Faktiskt så ofta att somliga inte tror jag menar allvar. Så ovana är vi tydligen vid positiva kommentarer. Själv blev jag länge tokgenerad av positiva omdömen. Nu kan jag uppriktigt säga "Tack, vad glad jag blir" (eller liknande) och inte bara stå där stum av chock och undra om jag är utsatt för något absurt skämt.
Jag tror det här är jätteviktigt. Att se och bekräfta dem vi har omkring oss. Att bejaka det goda i livet - alla härliga människor. Vi behöver varandra. Vi berikar varandra.
onsdag 2 december 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar